Designrekommendationer

Redan i projektets allra första skeden är strukturens allmänna design avgörande. Detta underlättar inte bara förberedelse, applicering och inspektion av ytan utan även underhållet.

Det krävs god kommunikation mellan projektledaren, metallarbetaren (som ansvarar för designen) och legolackeraren (som ansvarar för lackappliceringen) för att välja det bäst lämpade korrosionsskyddssystemet och för att begränsa designfel, vilka kan vara skadliga för lackens kvalitet och/eller strukturens varaktighet.

Förutom att ta hänsyn till de produktionsregler som anges i ISO 12944 bör designen också beakta:

• den dimensionella aspekten, med målet att underlätta hantering och transport (storlek och vikt)
• miljökrav (strukturens avsedda användningsområde) för att göra ett klokt val av metall som används för tillverkning, ytbehandlingar och färgsystem. Enkla designer bör väljas, och skarvar ska helst svetsas, och inte bultas eller nitas, före behandling (med undantag för stora strukturer som är svåra att behandla och hantera).

Leverans av delar

1. Initiala förhållanden för delarna

Ytskicket hos den metall som används för att tillverka en del spelar en viktig roll för pulverfärgens estetik och hållbarhet eftersom ytfel kan leda till märken och prestandadefekter.

Den metall som används måste därför vara fri från:

• korrosion
• ojämnheter på ytan (spån, deformationer, slipskikt, slipfel, o.s.v.)
• spår av markering/parning (tuschpennor, färgmarkörer, lim)
  
  
  ^{Tips:  Rörelement med längsgående svetsfogar måste monteras så att svetsfogen inte är synlig. Efter konstruktionen ska delen förvaras under förhållanden som uppfyller dessa krav: anvisat område (för att undvika stötar, märken, o.s.v.), ren miljö, skyddad från dåligt väder (korrosion). Vissa produkter som används för formning av metaller (skärvätska, stansolja, formolja, o.s.v.) och för märkning av underenheter kan leda till defekter efter lackering (kraterbildning, märken, hoppning). Om delarna paras ihop ska metallmärkningar eller mekaniska graveringar som finns på områden på delen som inte syns efter installation helst användas för identifiering.}

2. Skarpa kanter

Beroende på tjockleken och/eller den metod som används kan skärningsfasen skapa skarpa kanter som ofta är dåligt skyddade av färgsystemet (otillräcklig beläggning = tunnare områden). Detta kan ha en dramatisk effekt på färgsystemets varaktighet beroende på i vilken miljö strukturen kommer att uppföras eller hur delen kommer att användas (första korrosionsstadiet). Skarpa kanter måste avrundas eller fasas.

Vissa ”oxiderande” skärningsmetoder (CO2-laserskärning, oxyskärning, o.s.v.) skapar en HAZ (värmepåverkad zon) och ett icke-häftande oxidskikt som färgsystemet binder dåligt med (risk för flagnande). I det här fallet är mekanisk behandling eller kraftig betning nödvändig för att ta bort detta skikt före målning, vilket gör att färgsystemet binder sig korrekt. Blästring är inte möjlig på tunna plåtar på grund av risken för deformation.

3. Avgradning

Undermålig metallbearbetning kan orsaka grader (skärning, bearbetning, perforering, o.s.v.). Efter lackering skapar dessa grader antingen fula tjockare områden eller tunnare områden som är skadliga för systemets varaktighet. De måste avlägsnas genom noggrann slipning av metallarbetaren för att minska de estetiska problemen.

4. Perforeringar

Lackering av perforerad plåt rekommenderas inte när korrosionsbeständighet eftersträvas. Den klippta kanten kanske inte är skyddad, och tvångsstansning kan bilda en lokal utskjutning som utgör en trolig utgångspunkt för korrosion på lång sikt. När du måste använda perforerad plåt vid konstruktionen av delen måste följande perforeringsspecifikationer uppfyllas enligt formeln under bilden till höger.

Montering

1. Kombinationer av material

Kombinationer av material av olika typer eller sammansättningar kan ge skillnader i utseende efter pulverfärgning (t.ex. en kombination av stål och galvaniserat stål) och/eller dålig korrosionsbeständighet (galvanisk korrosion).

I samtliga fall måste bildandet av galvaniska par undvikas och i förekommande fall måste kontaktytor isoleras elektriskt (isoleringsbrickor). Uppmärksamhet måste ägnas åt tilläggskomponenter, som ibland kan vara oförenliga med pulverfärgsprocessen (värmebeständighet och kemiska eller mekaniska processer). Mekaniskt svetsade delar måste utformas så att det finns en så liten skillnad som möjligt i tjockleken på deras komponenter (tunnplåt/plåt) för att underlätta polymeriseringen av lacken.

2/ Svetsfogar

Svetsfogar får inte ha några ojämnheter, tappar, porositeter eller kratrar eller vara oxiderade. Specifik behandling kan användas för att eliminera eventuella brister.

Svetsfogar måste vara så kontinuerliga som möjligt (med hänsyn till delens/strukturens mekaniska operativa restriktioner), icke-porösa och fria från kratrar för att undvika att ytberedningsvätskor läcker ut, vilket medför risk för att beläggningen bryts och att lokal korrosion börjar uppstå. Porösa, diskontinuerliga svetsfogar resulterar i:

• gasutsläpp under färghärdningsfasen, avdunstning som orsakar en bubbeldefekt,
• instängning eller uppsamling av skott och restprodukter, t.ex. ytbehandlingar, särskilt i rör eller luftspalter.

Det är enklare att få en jämn svetsstråle på korrekt avfasade områden.

Slagg och stänk måste avlägsnas. Produkter som är utformade för att förhindra att stänk fastnar (stänksskydd) måste vara fria från kisel, vilket är skadligt för lackeringen, och lämplig förbehandling av ytor (kemisk eller mekanisk) måste utföras på dessa icke-häftande produkter.

För enheter som är i nära kontakt med varandra (förstyvningsbalkar, förstärkningar, o.s.v.) måste stolpar och diagonaler svetsas tillbaka för att möjliggöra fri cirkulation av behandlingsvätskor och undvika läckage och oskyddade eller dåligt skyddade områden.

Svetsfogar som gjorts efter förzinkning måste i förekommande fall behandlas och ”återbehandlas”.

3. Tomrum

Tomrum (trånga utrymmen, sprickor, luftspalter) kan leda till att korrosionen börjar eftersom det lilla utrymmet gör det omöjligt för behandlingen och lacken att komma in.

I idealfallet undviks trånga utrymmen i designen, och om detta inte är möjligt ska utrymmena möjliggöra behandling (tillträdesutrymme) eller förseglas (icke-porösa svetsfogar eller fyllnadsmaterial).

De omfattar, men är inte begränsade till:

• överlappningsskarvar
• volutanslutningar
• krökningar
• svetsning av gångjärn
• rosetter på platt ark
• förstyvningsbalkar
• o.s.v.
  

4. Retentionszoner

Strukturens/delens ursprungliga design ska säkerställa att det finns så få vätskeretentions-/stagnationszoner (rör, håligheter, plana områden) som möjligt med hänsyn till dess tillämpning och även dess behandling före pulverbeläggning. Ventiler (för avledning av behandlingsvätskor) ska finnas när delen helt eller delvis består av ihåliga kroppar.

5. Förstyvningsbalkar

Hela skarven måste svetsas för att förhindra håligheter. En noggrant genomtänkt design förhindrar att vatten eller andra avlagringar stagnerar och underlättar användning av färgsystemet.

6. Upphängningspunkter

Upphängningspunkterna måste fastställas redan vid designstadiet för att säkerställa att delen kan hanteras och behandlas effektivt. Hängningshålen ska framför allt positioneras så att de är dolda efter installation av delen, och de ska också göra så att delen kan vinklas under ytbehandlingen för att undvika effekterna av uppfångning (förorening av bad nedströms från bad uppströms).

Denna punkt måste i så hög utsträckning som möjligt diskuteras med applikatorn i början av designfasen.

7. Rörliga delar

Delar som består av avtagbara rörliga delar kan pulverfärgas separat med ett avstånd som tar hänsyn till beläggningens tjocklek.

Ytbehandling

Det sista produktionssteget före korrosionsskydd och/eller lackering är ytbehandling. Detta arbete omfattar avlägsnande av grader, rengöring av svetsfogar och korrigering av ytfel.

^{Skyddet och den förväntade prestandan varierar beroende på utformningen av den del som ska lackas, kvaliteten på ytans förbehandling och appliceringen samt tjockleken på beläggningssystemet och underhållsprogrammet för de belagda ytorna. Denna information ges som en indikation. Den är baserad på vår erfarenhet och laboratorieresultat och utgör inget åtagande från vår sida.}